mardröm.


man tror man har föralltid, men det här är en gång jag kommer ångra mig föralltid att jag skjutit upp något.
vi kommer aldrig få det vi båda behövde.
vi kommer aldrig mer få en chans.
jag trodde det här ögonblicket skulle kännas ganska likgiltigt,
men det känns mest som en mardröm, där jag är helt förtvivlad.

jag önskar att allt var annorlunda.
jag behöver ett avslut.
jag behöver dig.

vila i frid, pappa.



Kommentarer
Postat av: Roger W

Beklagar sorgen!

2010-01-27 @ 10:13:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0